Monday, March 09, 2009

Om inte lite god, brittisk humor kan bota mig hjälper inget.



Jag vaknade imorse med en känsla av att någon fyllt mitt huvud med bomull och tvångsmatat mig med tvåans sandpapper. Trots att jag inte har några egentliga belägg för det misstänker jag att det kan vara priset jag får betala för min hektiska förra vecka i kombination med den gångna helgens bastubad, DJande på Dundertågets spelning (enligt uppgift skulle de låta som en blandning mellan Hellacopters och Nationalteatern - jag skulle vilja veta var Nationalteatern-biten tog vägen), lördagshäng med Johan och Sara samt söndagsmekandet med Wallys Vespa (som inte blev överdrivet effektivt eftersom jag hade grava känningar av dagens åkomma redan då).

Plikttrogen som man är tog jag mig ändå ned på stan för fortbildning med jobbet idag, bara för att inse att jag på grund av en smärre kommunikationsmiss var en halvtimme försenad. Man skulle med andra ord kunna påstå att veckan startat sådär halvbra. Nåja, ingen större skada skedd - jag var inte den enda som missuppfattat tiden. Dessutom bjöd dagen på det tvivelaktiga nöjet att se två a-lagare göra upp på torget med en träpåk för att sedan arresteras av polisen kring lunchtid. Bara i Eskilstuna, kära vänner. Bara i Eskilstuna.

I skrivande stund har en stund på soffan, ett litet glas whiskey och ett par avsnitt ur den första säsongen av The Young Ones jagat de värsta förkylningssymptomen ur kroppen. Åtminstone tillfälligt. Med lite tur kommer jag inte att tvingas ta ut min andra sjukdomsdag på över fyra år imorgon.



Dagens:
Radical Posture feat. Alexei Sayle - Dr Martens Boots Song (från The Young Ones - säsong 1, episod 2; "Oil")

1 comment:

Anonymous said...

Det är ett idogt jobb att driva sjukdomen ut ur sin kropp :)